Thursday, November 30, 2006

Finals

Asså ursäkta att vi är så himla tradiga. Men vi måste plugga och mina fingrar blöder och Christians språkhjärna fragmenteras.

Rondell-hund?

Monday, November 27, 2006

entvå dikt istället

alltså jag skrev värsta långa inlägget med massa bilder som poff! försvann. Här kommer entvå dikter som kom till ikväll med härlig country och tårar bara för att det är skönt att gråta (men med fnitter i kroppen).


Dra mig
Kristus!
visa repet
för mina händer ropar efter dig!
Ropar "Hej!"
"Gud det är ju du!"
det är helt sanslöst, makalöst, gränslöst
Det är jag som är purös
Kristus!
Mina fötter ropar "Hej!" till dig
för vet du?
de älskar dig!
hux flux liksom
hela du här
flygande örn o hackspett, blåmes
du i mig liksom
och det känns
sant o rent o gott
och till och med som laktrits och cocelicola
lite starkt så att
jag bara bara vill springa med dig
och inte jalla jalla
utan bara nu liksom
du och jag

Saturday, November 25, 2006

Köp inget idag-dag idag


Tjaa, behövs det sägas något? Idag lördagen den 25 november FIRAR vi denna dag!

Kolla denna hemsida eller kanske denna sida för att läsa lite mer.

och du - köp inget idag!

Wednesday, November 22, 2006

Jag ramla omkull och tog mig upp igen

Jag är glad. Dagarna flyter iväg. Studierna är som en sumobrottningsmatch, sega och utdragna. Solen skiner fortfarande varmt, det är 55 f här idag, jag vet inte vad det betyder, men jag vet vad det innebär.

Håkan Hellström på Skansen, sommaren 2006, massa människor, mycket pubertet.

Vi försöker vara lite politiskt korrekta när det gäller musikval.

Jo det jag skulle skriva var: Nu åker jag hem till Hollys familj i Wyoming för lite thanksgivingfirande, kul! Bjud hem nån, du också! Fatta vad viktigt det är att se och öppna.

Sunday, November 19, 2006

U2 - kväll

Det har precis avslutats en U2-kväll i min boning. Allehanda trevliga människor kom med DVD och tilltugg för att göra en temakväll kring den irländska rockgruppen U2.
Kvällen började vid 19-snåret och jag kan såhär nästan tre timmar senare konstatera att det varit en frejdig afton i goda vänners lag! Vår från början välplanerade temaafton med utklädnad, powerpointpresentation, bildspel, föredrag om bästa låt, föredrag om bästa U2-minne etc. "taggades ner" till att endast hänga framför några bra DVD från konserter och dylikt. Bono håller i bakgrunden på att avsluta kvällen med låten 40" från senaste turnén...

"I waited patiently for the Lord. He inclined and heard my cry.
He brought me up out of the pit
Out of the miry clay.
I will sing, sing a new song. How long to sing this song?
You set my feet upon a rock
And made my footsteps firm.
Many will see, many will see and hear."

Kan det bli bättre? Bifogar lite ögongodis från konserten på Ullevi i somras.
I was there.



Well, i övrigt kan sägas att jag haft en bra helg med lite plugg och mycket häng med vänner. Jag har noterat att om man tar för mycket skurvatten på en plastmatta luktar det väldigt illa istället för väldigt gott...
Elisabet har bland annat tagit bort hakstygn. Imorgon är det en ny vecka - låt oss alla ta vara på den på bästa sätt!!

Thursday, November 16, 2006

äckligt


Det tog inte slut... Har varit hos sjuksköterskan de två senaste veckorna och läkaren once, av ointressanta orsaker, eller ja. Hur som helst, olycksvecka tre anlände. Måndag morgon, och klass (som man säger här) med läraren som jag inte riktigt lyckats möta än. Jag fick C- på förra tentan... Men äntligen denna morgon drar han igång med ett ämne som sannerligen får mig att vakna. Mitt hjärtat dunkar av spänning över detta fantastiska ämne - byråkrati och förvaltning! Resten av rummet somnar och där är vi - han och jag. Frågor kastas från någonstans och tvingar mig fram efter klassen. Vi får en skön diskussion, 60-någonting prof. Barlow tidigare CIA-efterforskare och jag. Varför har ni ingen ombudsman?, och ingen förvalitningslag? aha de får gå en kurs istället! men sekretessen då? Samtalet fick en ny riktning och vi pratade mer allmänt om skillnaderna i studierna på de olika platserna. Då! förstås just då tar jag min chans att berätta om hur annorlunda testerna är. Jag hade förstås klarat provet om... bla ...bla ...bla.
Han ser vänligt mot mig och frågar men vad vill du ha? B sa jag blygt, och så var det klart genom hans tysta men varma nick.

Jag springer ut, jätteglad! Öppnar den tunga dörren och tar två spring steg PANG stentrappa. Sen såg jag ut såhär (fast massa blod och 8 stygn) och med blödande händer och knä.....


Men ingen skada skedd! Inga käkar, tungor eller tänder.
Bara skrap på förlovningsring...

Ta hand om er, ni är bra, trevliga och snälla... OCH SNYGGA!! alla ni, ja.

Monday, November 13, 2006

Favoritbarnbok


Jo, jag tänkte att dagens inlägg kunde handla om barnböcker vi älskat och växt upp med.
Själv är den bok jag bokstavligen levde med Nussekudden. Fantastisk bok. Jag har nog läst den minst hundra gånger. Boken handlar om Kalle som råkar bli av med sin nussekudde, den oumbärliga. Och ett antal eskapader senare får han tillbaka kudden...
Om någon började stava sig igenom sida ett skulle jag nog kunna fortsätta genom hela boken. Well - vad har du för barnbok du växt upp med?! Skriv en comment.

Friday, November 10, 2006

Romantisk äventyrsfilm



Tisdag 7 am
Två police men kommer in i vår lägenhet och säger: Plocka med er det ni behöver för dagen och kom med här. Så hänvisas vi ut på parkeringen utanför vårt hus Rimview. Där möts vi av femtio andra studenter iklädda pyamas och lika undrande som vi. Det visar sig att en tjej hålls som gisslan i ett av rummen av hennes beväpnade pojkvän. Insatsstyrkan är på plats och efter några timmar är situationen löst (på ett fredligt sätt). Äventyr!
















Och så var det någon som frågade; Vem är den där Christian?
Och då sa jag, kom till mitt rum så ska jag visa dig. Christian är den där killen som skickar rosor via Florida på sin 7 månaders dag... (oj! har de bara varit tillsammans så kort!)

Lev och andas. Dagarna är olika, men de fortsätter liksom komma. Idag kom det en i allafall.

Monday, November 06, 2006

fram med bottenskrapet


Lyssnade på en predikan igår som talade om detta:
"Jesus save me - from your followers".

Min favoritbok som liten var "Nussekudden". Jag har nog läst den 200 gånger tror jag. Det handlar om en pojke som glömmer sin "Nussekudde" på dagis, Nussekudden - som är nödvändig för att han ska somna. Hans pappa gör inbrott på dagiset för att ta tillbaka kudden och blir gripen av polisen... yada yada... (mer om nussekudden nästa inlägg, nu över till det jag tänkte skriva om).

En annan favoritbok som revolutionerade mitt liv (mer än Nussekudden), sprängstoff helt enkelt, är Bildfaktorn av Magnus Malm. Det är nog femte-sjätte gången jag läser den nu. Den talar om att vara äkta. Att komma till Gud med allt vi bär på. Inte bara det fina och polerade, inte det som vi ser som "andligt" och "fint". Malm talar om att äkta "andlighet" (i den mån man ska använda det ordet) är att kliva in i allt trams vi är och börja prata med Gud om det. Många gånger använder vi andlighet och polerade fasader för att trycka ner och ignorera känslor, längtan, sår, besvikelser, osv. Malm menar att det äkta mötet med Gud är när vi kan komma med allt vi är, hela paketet, det ruttna och det fina, och säga - "well, this is me. Do you want me in your gang?".

Tror att detta är Det Stora Problemet. Vi, "the followers", går inte i ärlig närkamp, varken med Gud eller människor. Jag förstås verkligen att människor som inte är med i en församling ryggar tillbaka inför våra vackra fasader och vårt polerade yttre. Jag säger (med Magnus M i ryggen) - "Fram med bottenskrapet i våra liv!". Inte i något slags "gottande" i eländet eller sentimentalbladder - utan i en förväntan i att när vi tar fram det kan Gud göra något åt det.

Well. That´s that.
/C

Friday, November 03, 2006

Genom, genomskinligt, Kristus?

det hände sig att jag blev internationell gäst och hamnade på andra raden, med endast barn framför.
Explosionen kom av rop, skrik, sång till en och annan gud. Skyltarna lyste upp, ja alla de skyltar som delades ut eftersom det var otillåtet att ta med sina egna. Så kom han då. En människa.


Montana, montana, Gud, sänka skatt, olja, Jesus, bensin och sen Iraq, Gud och där tog det slut. Sorgen i mitt hjärta orkade inte där, inte efter frukosten med Mohammad. Gick till toaletten och lät tårarna falla. Eftersmak, sorg, ingenting annat.
Samtalsvärt, ja verkligen. Men vi väntar några månader va?


i framtidstro idag av någon fantastisk anledning/Elisabet